Keeshond / Wolfspitz

En ullig kamrat som gärna sitter barnvakt

Keeshondens historia

Keeshond är en modern ras vars ursprungsland är omtvistat.

Dess rötter finns hos den tyska spetsen - ett samlingsnamn för flera likartade hundraser där den minsta är Pomeranian och den största är just Keeshond.

De tyska spetsarna användes ursprungligen som vall- och vakthundar.

Rasen spred sig till närliggande länder där lokalbefolkningen satte sin prägel på hundarna.

I Nederländerna förfinades rasen till stor del tack vare avelsarbetet av baronessan van Hardenbroek. Om namnet känns bekant är det för att hon var inblandad i aveln av många nederländska hundraser, som t ex. Kooikerhondje och Holländsk Herdehund.

Keeshond blev tidigt känd som "pråmhunden" eftersom den ofta vaktade pråmar (ett slags lastfartyg) mot tjuvar och vandaler.

Rasnamnet kommer från den nederländske rebellen Cornelis "Kees" de Gijselaar (1751-1815) som ledde ett uppror mot det styrande Oranien-huset.

De Gijselaar hade en tysk spets som lojal kompanjon och denne var ständigt tillsammans med honom. Därför blev hundrasen en symbol för upprorsrörelsen och rasen döptes till Keeshond - "Kees hund".

När Oranien-huset senare återkom till makten blev den symboliska spetshunden snabbt impopulär och försvann nästan helt i sitt hemland.

Det var till stor del tack vare hunduppfödare i Storbritannien som rasen överlevde. Där hade den fått ett starkt fäste efter att brittiska arbetare och turister fått upp ögonen för den pråmvaktande hunden.

1925 skapades Nederländska Pråmhundklubben i Storbritannien och året därpå erkändes den officiellt som ras av landets kennelklubb - under namnet Keeshond.

Är Wolfspitz och Keeshond samma hundras?

I USA och Storbritannien ansågs länge de varggrå tyska spetsarna vara separata raser. Anledningen är att Keeshond och Wolfspitz är två distinkta linjer som förvisso delar förfader men som sedan utvecklats separat.

Den förstnämnda rasen utvecklades som sagt i Nederländerna där den användes som gårdshund och vakthund på pråmarna. Den sistnämnda i Tyskland där den var vakt- och sällskapshund.

Dessutom skiljde sig raserna åt storleksmässigt - Wolfspitz var något större än sin nederländska kusin.

För att komplicera situationen än mer hade ju den nederländska pråmhunden erkänts som ras 1926, flera år innan den tyska linjen ens kom på tal.

Olika storlekar och ursprungsländer

År 1930 tog den tyske uppfödaren Carl Hinderer med sig sin prisade Wolfspitz Wachter till USA. Detta med förhoppningen att Amerikanska Kennelklubben AKC skulle registrera hundrasen under det tyska namnet.

På grund av Tysklands dåliga rykte under det här tiden var det dock ingen som nappade.

Men Wachter charmade alla som såg honom och till slut gick AKC med på att erkänna rasen - på ett villkor. Det tyska namnet fick inte användas i USA utan spetshunden skulle heta Keeshond, precis som i Storbritannien.

Många ville att FCI - Svenska Kennelklubbens moderklubb - skulle erkänna båda spetsarna separat. FCI ansåg att raserna var för lika varandra och erkände därför bara den tyska Wolfspitzen.

Men 1997 uppdaterade Tyska Kennelklubben sin rasstandard och justerade mankhöjden för hundrasen.

Med det nya, mer generösa storleksspannet passade rasstandarden in på båda spetshundarna och de kunde äntligen bakas samman. De båda genetiska linjerna blandades genom avel och det finns inte längre någon tydlig tysk eller nederländsk linje.

Idag är alltså Wolfspitz och Keeshond två namn på samma hundras. Vilket namn som används beror på om du bor i ett tyskspråkigt land eller inte.

Personlighet och temperament

Liksom de andra varianterna av tysk spets är Keeshond en intelligent hundras som älskar att prestera. Den visar gärna upp sina tricks för allt och alla, speciellt om den belönas med godis - hundrasen är nämligen mycket matmotiverad.

Det är viktigt att lydnadsträna din Keeshond eftersom rasen kan vara lite väl påhittig och ofta använder sin intelligens till busstreck. Håll bilnycklarna gömda om du vill komma iväg till jobbet i tid!

Rasens mest kända karaktärsdrag är dock dess människokärlek och snälla temperament.

Keeshonden väljer ofta ut en favoritperson som den tassar efter som en skugga. Den är känd för att vara ganska klängig och väntar tålmodigt på sin favorit oavsett hur många personer som finns i närheten.

Den är dessutom perfekt med barn och kommer överens med både småbarn och tonåringar. Det lugna temperamentet och rasens låga jaktinstinkt innebär att den också kommer bra överens med familjens övriga husdjur - oavsett om det är en katt eller en papegoja.

Terapihunden Tivka - världens mest kända Keeshond

Efter 11:e september 2001 blev Keeshonden Tivka världskänd.

Hon arbetade nästintill dygnet runt med att trösta traumatiserade räddningsarbetare vars uppgift det var att leta efter kroppar i rasmassorna.

Tivka ingav hopp hos alla vars hand hon slickade eller vilade sin nos på - passande nog betyder hennes namn "hopp" på hebreiska.

Många av räddningsarbetarna klarade bara av att fortsätta gräva bland ruinerna tack vare Tivka.

Hennes medlidande räddade därmed många människoliv som annars skulle gått till spillo.

Keeshond / Wolfspitz utseende

Keeshond är den största av de tyska spetsarna och är ofta runt 50-55 cm i mankhöjd och väger omkring 15-20 kg.

Den kvadratiska kroppen är kraftigt byggd och ger ett intryck av styrka och energi. Hundrasens kännetecken är en tjock krage av päls som täcker halsen och bröstet. Den yviga svansen bärs i en knorr snett över ryggen.

Keeshondens pälsfärg är en kombination av svart, vitt och olika nyanser av grått. Alla nyanser av grått förekommer, från ljust silver till antracitgrått.

Pälsen består av mycket tjock underull samt täckhår. Den täta underullen står rakt ut från kroppen och är vad som ger den tyska spetsen sitt karakteristiska ulliga utseende.

Det är kanske uppenbart men Keeshond fäller stora mängder päls och du får räkna med att dammsuga ofta.

Spetshunden fäller extra mycket vid pälsbyte höst och vår. Då lossnar hela underullen under tre veckors tid och det är smart att karda av hunden utomhus under den här perioden.

Trots den stora pälsmängden kräver hundrasen förhållandevis lite pälsvård. Det är lämpligt att borsta igenom pälsen ett par gånger i veckan.

Liksom Samojeden har Keeshond en naturligt smutsavvisande päls och den blir därför sällan lortig.

Hälsa och sjukdom

Rasen är generellt mycket frisk och långlivad för sin storlek.

Som hos de flesta medelstora hundraser förekommer armbågs- och höftledsdysplasi. Tack vare rasens lätta skelett och kompakta kroppsform blir besvären sällan svåra och hunden kan ofta leva ett fullgott liv.

Keeshond drabbas ibland av olika hormonrubbningar som t ex. diabetes, Cushings syndrom och sköldkörtelsjukdom.

PHPT - överaktiv bisköldkörtel hos Keeshond

Sjukdomen PHPT - primär hyperparatyreos - var tidigare ett stort problem hos spetshunden. Vid PHPT bildas små knölar eller tumörer på bisköldkörtlarna och dessa ökar utsöndringen av bisköldkörtelhormoner (pdf-fil).

Eftersom bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium i blodet riskerar den drabbade hunden att få för höga kalciumnivåer - något som kan leda till njurskador, urinsten och osteoporos (urkalkat skelett).

Det enda botemedlet är operation eller värmebehandling av de drabbade körtlarna.

Då sjukdomen är recessivt ärftlig har rasklubben Keeshondringen beslutat att inte tillåta avel med hundar som testat positivt för PHPT. Tack vare denna enkla manöver är sjukdomen nära nog utrotad hos Keeshond!

Passande aktiviteter för Keeshond

Eftersom rasen är mycket anpassningsbar klarar Keeshond av alla aktiviteter och hundsporter med bravur.

Olika former av lydnad, som t ex. rallylydnad och freestyle är populärt hos många Keeshond-ägare. Rasens inneboende samarbetsvilja och intelligens gör den till en utmärkt kamrat om du är sugen på att testa den nya hundsporten "heelwork to music".

Trots att den tyska spetsen inte har ett särskilt stort behov av motion så älskar den fartfyllda hundsporter som agility.

Misströsta inte om du ogillar hundsporter! Keeshond är mycket mångsidig och nöjer sig väl med promenader och lek. Huvudsaken är att den får vara med.